Våra medskick vid NATO-medlemskap

Den 15 maj sa Socialdemokraternas partistyrelse att de vill ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Därmed finns det majoritet i Riksdagen för en sådan ansökan. Många Nato-länder är positiva till Sveriges inträde, och flera länder vi sedan länge har ett nära samarbete med finns med. 

Sverige ska nu meddela en viljeyttring, därefter inleds en fördjupad dialog med Nato. I den dialogen, arbetet med ansökan och ett eventuellt anslutande har HBT-S några medskick som vi anser viktiga inte minst för att säkerställa och förbättra säkerheten för hbtq+personer världen över.

1. Sverige ska signera och ratificera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (TPNW).

Sverige har varit pådrivande i framtagandet av konventionen om ett globalt förbud mot kärnvapen, men ännu återstår ett svenskt signerande och ratificerande. Socialdemokraterna har kongressbeslut om att verka för att det skall ske och ett Nato-medlemskap får inte stå i vägen för detta.

 2. Sverige ska anta en nationell lagstiftning mot införsel av kärnvapen på svenskt territorium.

Ett medlemskap i Nato innebär en risk för införsel, stationering och transfer av kärnvapen på svensk mark, svenskt vatten och i svenskt luftrum. Sverige ska inte underkasta sig nuclear sharing. Kärnvapen på svensk mark skulle göra Sverige till ett militärstrategiskt mål. För att motverka införsel behöver Sverige anta en lagstiftning som förbjudet detta. Utan ett centralt beslut finns det inte garantier för att framtida regeringar kommer att motsätta sig kärnvapen på svenskt territorium. 

3. Sverige ska verka för att Nato avvecklar principen om ”first use”.

Principen om first use tillåter alliansen, att som första aktör i en konflikt, introducera kärnvapen. Ett alternativ till den rådande principen är No First Use (NFU) som innebär att kärnvapen aldrig får användas om en kärnvapenmakt inte först attackerats av kärnvapen. Principen om first use försvårar framgångsrika globala nedrustningsinitiativ eftersom den medför att ett överhängande hot om kärnvapen alltid kvarstår. 

4. Sverige ska inte acceptera positiva säkerhetsgarantier.

Positiva säkerhetsgarantier innebär att en kärnvapenstat utlovar en icke-kärnvapenstat ett kärnvapenskydd. Vid en eventuell Nato-anslutning behöver Sverige specificera att ett eventuellt åberopande av artikel 5 utesluter ett kärnvapenskydd. Kärnvapen ska aldrig utgöra en del av den svenska utrikes-och säkerhetspolitiken.

 5. Sverige ska inkludera en antikärnvapen-klausul vid militära samarbeten.

I samtliga överenskommelser om militärt samarbete ska klausuler specificera ett avståndstagande mot kärnvapen. Kärnvapen ska inte utgöra en del av samarbetet. Ett konsekvent ställningstagande krävs för att förhindra att försvarssamarbeten över tid utvecklas i riktning av ett kärnvapensamarbete. Sverige ska inte medverka i planerandet, förberedandet eller övandet med kärnvapen.

6. Sverige ska ej ha permanenta Natotrupper på svensk mark.

För att inte förstärka hotet mot Sveriges territorium bör permanenta Natotrupper inte tillåtas på svenskt territorium.

 7. Sverige ska verka för att Nato inför ett demokratikrav.

Sveriges ska endast ha försvarssamarbete med demokratier. Ett demokratikrav ska krävas för medlemskap i Nato. Det ska vara möjligt att utesluta en medlemsstat som inte uppfyller krav på demokrati.

8. Sverige ska motverka USA:s politiska och militära dominans i Nato.

Ett hållbart försvarssamarbete bygger på jämbördiga parter. USA:s dominans i Nato medför en risk för att Sverige framgent kompromissar med sina utrikespolitiska ambitioner till förmån för USA:s intressen. Tex visar historien på skrämmande exempel där USA utövat påtryckningar mot andra Natoländer för att tysta kritik mot kränkningar av mänskliga rättigheter. Sverige måste fortsätta att vara en orätt röst för demokrati, mänskliga rättigheter och folkrätt.

9. Sverige ska öka sitt fredsfrämjande arbete i samma uträckning som försvarsanslaget.

Ett svenskt Nato-medlemskap skulle innebära en ökning av Sveriges försvarsutgifter. Motsvarande procentuella ökning av resurser till diplomati och bistånd behövs t.ex. utökade resurser till UD. Diplomati och dialog ska alltid utgöra för främsta försvarslinje.  

Bild: NATO

facebook Twitter Email